Man skulle kunna sammanfatta resultatet av världsledarnas samlade ansträngningar för att få till konventioner och avtal och få nationer att leva upp till dem, som att de har misslyckats mer eller mindre. Alla minns vi förmodligen de segerscener som utspelade sig efter att klimatavtalet i Paris hade slutförts. Förväntade man sig att efterföljandet skulle bli så svagt? Nu är vi precis i starten på COP 27, uppföljningen i Egypten, och ännu kvarstår stora motsättningar om vad som måste göras, 7 år efter Parisavtalet.

Man gjorde ett försök som pågår för full i skuggan av klimatkrisen. Man vidgade målen för ett framtida samhälle i  Agenda 2030, där alla sektorer av samhällslivet täcktes in. Dessa målsättningar översände man till alla regeringar med uppgift att upprätta nationella handlingsplaner för hur man skulle nå dit.

Idag så finns olika uppgifter om hur verkligheten ser ut och i hela Västvärlden så kämpar man politiskt om att den ena eller andra verklighetsbilden gäller som utgångspunkt för vad som politiskt behöver förändras för att ge framtidens samhällen rätt förutsättningar. De flesta länder bekänner sig till och har skrivit under Parisavtalet och Konventionen om Biologisk mångfald, men samtidigt motverkar man en del av målsättningarna i den praktiska politiken. Detta gäller de flesta av de konventioner som har arbetats fram i FN regi trots att såväl forskare som andra experter har deltagit i arbetet.

Inom FN anser man att utvecklingen inte går mot en värld som ger goda förutsättningar för all livsformer på jorden och som kommer till uttryck i Agenda 2030 och de 17 hållbarhetsområden som man anger. Dessa är;

1 ingen fattigdom –  2 ingen hunger –  3 god hälsa och välbefinnande –  4 god utbildning –  5 jämställdhet – 6 rent vatten och sanitet för alla –  7 hållbar energi för alla

8 anständiga arbetsvillkor och ekonomisk tillväxt – 9 hållbar industri, innovationer och infrastruktur  –  10 minskad ojämlikhet  –  11 hållbara städer och samhällen

12 hållbar konsumtion och produktion  –  13 bekämpa klimatförändringarna –  14 hav och marina resurser – 15 ekosystem och biologisk mångfald

16 fredliga och inkluderande samhällen  – 17 genomförande och globalt partnerskap –

Två skilda verklighetsuppfattningar, med kampen om fördelning och makt som grund, presenteras nedan..  

Vi börjar med det andra alternativet. Detta har stöd av en mycket, mycket stor del av forskningen.

Det första alternativet har självklart också forskarstöd, men osäkert hur stort.

Hur stor del av västvärldens befolkning som stöder det ena eller andra förslaget är nog ingen som kan avgöra. Här handlar det inte bara om kunskapsläget bland befolkningarna.
Däremot bör det självklart vara så att var och en har möjlighet att sätta sig in i de båda alternativens utgångspunkter.

Att fånga in stödet för de två alternativen, låter sig nog inte göras och har olika förutsättningar i olika länder.