Inlägg om fattigdom och samhällsklyftor
(i anknytning till ett TV-program i SVT före Coronakrisen)

Vad frågar Sveriges befolkning
och hur svarar experter?

Forskning har under lång tid visat att inkomstklyftorna stadigt vuxit
under de senaste 30 åren; inte bara i USA,
utan i stora delar av västvärlden, däribland Sverige.
Det var 100 år sen skillnaden mellan fattiga och rika var så stor som den är nu.
Hur påverkar de växande klyftorna din framtid,
hälsa eller samhället som helhet?

Medverkande i chatten:

• Jesper Roine, docent i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm.
• Bo Burström, professor i folkhälsovetenskap vid Karolinska institutet.
• Kenneth Nelson, biträdande professor i sociologi vid Stockholms universitet.
• Tino Sanandaji, doktor i entreprenörskapets ekonomi vid institutet för näringslivsforskning.
• Jens Ergon, reporter Vetenskapens värld, SVT Vetenskap.

Fråga:  Hur hänger Invandring och flyktingpolitik ihop med att arbetarklassens trygghetsnät urholkats?
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Så vitt jag kan förstå forskningens rön så hänger det inte ihop alls. Däremot tillhör utlandsfödda en av de grupper som drabbats av tuffare arbetsmarknad, växande klyftor och ökad relativ fattigdom.

Fråga: Vad är orsaken till att vi i fattiga områden lever kortare? Våld? Sämre sjukvård? Sjuka hus?
Bo Burström, folkhälsovetare: Hej – det är nog en kombination av olika faktorer. Ekonomisk stress kan bidra till sämre hälsa, rökning och alkohol bidrar. Våld är en annan orsak, att man inte gör samma bruk av sjukvård eller har samma tillgång kan vara en annan. Sjuka hus ger hälsoproblem men har inte kopplats till dödlighet. De flesta dödsfallen är i samma sjukdomar som är vanligast (hjärtkärlsjukdomar, cancer osv).

Fråga: Varför ska jag betala så hög skatt när jag inte ens har råd äta mat varje dag? än mindre få hjälp från soc? Vart går min skatt igentligen? Sjukt samhälle där girigheten regerar!

Fråga: Om jag inte hade blivit kroniskt sjuk under mina universitetsstudier för tjugo år sedan hade jag troligen befunnit mig i toppskiktet, Nu tillhör jag dem som inte får pengarna att räcka hur jag än bär mig åt. Det känns skönt att få sin situation bekräftad , offentligt av forskare. Alla, utom de med kapital riskerar att hamna i botten enbart på grund av otur. Det borde alla komma ihåg.

Fråga: Vad anser ni vara orsaken till att trygghetssystemen har urholkats att de inte längre fyller sin funktion
Kenneth Nelson, sociolog: Framförallt är det inkomsttaken som inte följt lönernas utveckling (socialförsäkringarna). Sedan har det skett vissa förändringar avseende kvalificeringsvillkor och dylikt. När det gäller försörjningsstödet uppräknas det vanligtvis mot prisutvecklingen. Givet att vi har ekonomisk tillväxt ökar lönerna generellt snabbare än priserna.

Fråga: Vad är bästa lösningen? Skulle revolution vara ett alternativ som fungerar?
Kenneth Nelson, sociolog: Revolution är nog inget bra alternativ, men att medvetandegöra de skillnader i livschanser som finns och föra ett öppen diskussion utifrån dessa fakta är en bra början.

Fråga: Hur har bottenskiktet förändrats över tiden, eller med andra ord, hur har den disponibla inkomsten för de som ligger i de lägsta skikten förändrats över tiden?
Kenneth Nelson, sociolog: Den har varit tämligen stabil när hänsyn tas till inflation, åtminstone i jämförelse med utvecklingen i de högre inkomstskikten.

Fråga: Jag förstår fortfarande inte varför de som ligger på toppen påverkar de fattiga till att bli ännu fattigare? Och vad skulle hända om alla var välutbildade och låg på toppen? Det är de fattiga som behöver bli rikare och det är väl i de allra flesta fall de själva som kan styra över det? Hur har andra som legat i botten senare hamnat på toppen? Inte av socialbidrag iallafall
Kenneth Nelson, sociolog: Andelen personer som tar sig från botten till toppen är försvinnande låg, även i USA.

Fråga: Tänder räknas inte som sjukvård och dåliga tänder ger dödliga sjukdomar, är detta en orsak till skillnad i livslängd?
Kenneth Nelson, sociolog: Det vet jag inte riktigt, men tandhälsa är en tydlig indikator på klasskillnader i hälsa.
Bo Burström, folkhälsovetare: Det kan säkert bidra, men har inte förts fram som en stor orsak. Men tänder är viktiga för hälsan, har man problem med tänder kan man få allvarliga infektioner också på andra håll i kroppen.

Fråga: Varför har de ekonomiska skillnaderna ökat så mycket i Sverige de senaste 20 åren?
Tino Sanandaji, politikforskare: Ingen vet exakt.
En orsak är att de låga nivåer Sverige uppnådde några år runt 1980 var extrema. De rikas inkomstandel i Sverige i början av 1980-talet var 4%, vilket enligt Piketty var lägre än det då var i kommunist-Kina!
Ökade löner för höginkomsttagare är en delförklaring. En kanske ännu viktigare förklaring är att tillgångspriser på börsen och fastighetsvärden har ökat dramatiskt. Det har främst gått till de som ägde dessa tillgångar.
Man bör heller inte glömma ojämlikheten på botten. För topp 1% är utveckling i finansvärlden och kapitalet viktigast. För att förstå vad som händer på botten är dessa förklaringar inte lika viktiga. Gapet i humankapital mellan låginkomsttagare och höginkomsttagare har ökat. Globalisering och teknologi har slagit ut enkla jobb och pressat ned löner.

Fråga: Är det korrekt uppfattat att klyftorna i sig leder till ohälsa för de fattigare, så att fattiga i ett samhälle med stora klyftor har sämre hälsa än lika fattiga (i absoluta termer) i ett samhälle med små klyftor?
Bo Burström, folkhälsovetare: Internationella studier av bl a Richard Wilkinson (som intervjuades i programmet) har hävdat att hälsan både bland fattiga och rika påverkas negativt i samhällen med större än med mindre klyftor. Länder med hög ekonomisk ojämlikhet har också mer våldsskador. De flesta menar nog, som du säger, att fattiga i ett samhälle med stora klyftor har sämre hälsa än fattiga i ett samhälle med små klyftor.

Fråga:  Tino, tycker du att det är ok med välgörenhet från de ”rika” och att deras välvilja är rätt väg att lösa problemen med ojämlikheterna?
Tino Sanandaji, politikforskare: De rikas välgörenhet är extremt viktig i de länder som har utvecklat kulturen. Bill Gates och Warren Buffet har redan lovat att skänka bort nästan all sin förmögenhet. Mer än hundra miljardärer har lovat att skänka bort hälften.
Arvskattedata visar att Amerikanska miljardärer skänker bort ungefär lika mycket som de lämnar över till sina barn. Filantropi handlar inte om att de rika ska ersätta socialbidrag och fattighjälp, funktioner som bör skötas av den offentliga sektorn. De rikas filantropi handlar till stor del om att skänka till universitet, kultur, forskning och till u-länder.

Fråga: Djupa sociala klyftor av ondo. Innebär det att det bästa samhället inte har några klyftor alls?
Kenneth Nelson, sociolog: Alla samhällen präglas av någon form av social stratifiering och ett helt jämlikt samhälle är nog närmast att betrakta som en utopi.

Fråga: Vad är orsaken till att vi i FATTIGA områden lever kortare? Våld? Sämre sjukvård? Sjuka hus?
Kenneth Nelson, sociolog: Som framgick av programmet så är detta en fråga som diskuteras flitigt inom forskningen. Medan vissa betonar MATERIELLA FAKTORER, pekar andra mot PSYKOSOCIALA FAKTORER.

Fråga: Skulle inte många av de sjukdomar som arbetslösa och sjukskrivna får, minska om vi införde en basinkomst?
Kenneth Nelson, sociolog: Jag är inte så säker på det. Generellt brukar offentliga system som bygger på en enhetlig princip, dvs alla får ett belopp som är lika stort i absoluta tal, ge ganska blygsamma ersättningar, ofta långt under etablerade fattigdomsstreck.

Fråga: Hur stora kan klyftorna bli innan samhället bryter samman? Kan man dra paralleller med vad hände med Rom eller andra civilisationer som gått under?
Jesper Roine, nationalekonom: Detta är onekligen en närmast evig fråga (Platon hade ideer om vilken relation mellan fattig och rik som var hållbar, Marx såg uppror bland arbetare som en naturlig följd av de ökande klyftorna, etc.). En Fråga som väckt mycket uppmärksamhet och diskuterats främst i USA (där pengar spelar en större roll i politiken) är i vilken utsträckning stor koncentration sätter demokratin ur spel genom att starka intressen kan påverka den förda politiken och därigenom få större fördelar etc.

Fråga:  Har svårt att tro att socialvårdens krav är så hårda att människor ovanför dessa krav måste få hjälp av privata organisationer. Ni måste säga något om dessa villkor, inkomstgränser och utgifter.
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Jag tror att Kenneth Nelson bättre kan svara på din fråga om nivåerna för försörjningsstöd idag. Nivåerna har i praktiken sänkts alltmer sedan 90-talet, och ligger i dagsläget om jag minns rätt runt 45 procent av en genomsnittlig industriarbetarlön. Den norm som en kvinna talar om för henne och hennes son, som hon kom några hundralappar över, låg på drygt 12.000 kr. Min bild, när jag talat med forskare och de som arbetar inom de sociala myndigheterna, är att den här typen av fall blivit allt vanligare. Pressen på exempelvis försörjningsstöd har blivit allt större, både beroende på hög arbetslöshet, växande relativ fattigdom och att nivåerna för sjukförsäkring och arbetslöshetsförsäkring i praktiken sänkts under lång tid.
Kenneth Nelson; socialtjänstens krav skiljer sig ofta mellan kommuner. Dock är kraven generellt ganska hårda i Sverige, då du skall ha uttömt alla andra möjligheter till försörjning, inklusive realisering av eventuella tillgångar

Fråga: Stockholm är ju Sveriges rikaste område. Ni borde ha visat även från de FATTIGARE mindre orter och landsbygd. Programmet skulle vara trovärdigare. Varför?
Jens Ergon, reporter SVT Vetenskap: Det kan jag hålla med om. En orsak till att vi valde en storstad för att illustrera HÄLSOKLYFTORNA är att dom är mer påtagliga och närliggande geografiskt. Det finns så att säga BÅDE RIKEDOM OCH FATTIGDOM nära varandra. Vi kunde då också valt Göteborg och Malmö. Där är de generella klyftorna mellan olika stadsdelar och områden enligt färska undersökningar mellan 6-9 år i levnadsålder

Frågeställningen i chatten var; ”Hur påverkar de växande klyftorna din framtid, hälsa eller samhället som helhet?”
Nu har du läst frågorna som svenska folket ställde till ett antal experter inom olika områden och de svar de fick

Kanske tycker vi att samhällsklyftorna inte direkt påverkar fattigdom, men det är just det de gör.
Politik är alltid prioritering. Prioriterar man en grupp så väljer man bort en annan.

Därför är frågeställningen i omröstningen ställd
”Vill du att politiska beslut alltid ska väga in konsekvenser för de mest utsatta i samhället?”

Detta är bästa chansen att ändra situationen för samhällets mest utsatta!!

Tillbaka till röstningssidan