Ett sätt att förstå omvärlden idag utifrån historien

I modern tid så har man försökt att forma omvärlden på vissa sätt. Olika drivkrafter har styrt önskemålen om att få samhällen att fungera på sätt som grupper eller enskilda har önskat. Ibland har det varit efter utarbetade vedertagna riktlinjer, ibland efter enskildas nycker. För att få människor att rätta sig efter dessa tankar har man också reglerat dem med lagstiftningar

Vii börjar för 2000 år sedan.

I det gamla Grekland började man införa demokratin som en sorts vägledning för samhället. Den var dock inte för alla, kvinnor och slavar ingick inte i gruppen som skulle har inflytande på samhället.

Demokratitanken fortsatte i Romarriket där man bildade ett parlament som styrde samhället, men där var det bara männen i samhällets överklass som ansågs ha förmågan att delta i statens styrelse.
Vid samma tidpunkt, några tidigare och andra senare, gjorde religionerna sitt inträde för att forma människor tankar och handlingar genom sina läror. Religionerna har fram till nu varit rättesnören medan däremot demokratin föll i glömska under Medeltiden som vissa beskriver som den svarta tiden.

Vi flyttar fram oss till Upplysningstiden då kunskapen om förutsättningarna för livet förändrades och kyrkans trosläror ifrågasattes så att människor fick nya och motsatta värden för sina liv. Därefter började tankar om att livet kan ha en annan innebörd än att vila på religionernas tro.

Tänkare började fundera i banor som så småningom ledde fram till olika ideologier, men först kom frihetsrörelser. Det började så smått i England och fortsatte i större skala i Amerika och Frankrike. Ledorden och vad man ville uppnå var i första hand Frihet men även jämlikhet och broderskap. 

Rörelsen kunde ha spridit sig över världen men motarbetades av starka krafter. Nationalstater skapades och byggde på frihet och självbestämmande genom medborgarskap.

I början av 1800-talet framfördes ideologierna. Socialismen. Konservatismen och Liberalismen var de viktigaste och spreds i olika länder och slog rot och kyrkan blev också påverkad av de ideologiska vindarna. Ideologierna utvecklades till att innefatta olika samhällsgrupper och skapade därigenom motsättningar som revolutionernas mål var att avskaffa, ett folk och samma grundvärderingar var målet då.

De ideologiska grundvärderingarna fick olika starkt fäste i olika länder och värderingarna framför allt Socialismen på ena sidan och Konservatismen och liberalismen på andra sidan. Detta bidrog så småningom till begreppen Öst och Väst som stred om världsherraväldet ända fram till 1990.

Efter andra världskriget tyckte världens ledare att det fick vara nog med förödelse, mänskligt lidande och våld och då skapades FN. Därmed inleddes en ny era i världen som kunde ha fått ett övertag. Konventionen om mänskliga rättigheter förhandlades fram. Ett av de absolut viktigaste dokumenten i människans historia, anser många, därför att där dras inte några gränser mellan människor, inga maktförhållanden beskrivs och det andas både frihet. jämställdhet och broderskap. .

Olika delar av konventionen infördes av medlemsländerna i grundlagar, men det fanns ett stort problem som gjorde att det globalt inte fick den genomslagskraft det förtjänade. Det antogs och ratificerades av de flesta länderna och man förband sig att efterleva konventionen, men den var inte juridiskt bindande och innehåller också inslag som direkt tar bort demokratins grundregler.

De ideologiska grundvärderingarna fortsatte att vara utgångspunkten för de politiska beslut som fattades. I Sverige var vi lyckligt lottade för Socialdemokraterna med sin gren av socialismen hade makten under 44 år och därigenom kunde man skapa världens främsta välfärdssamhälle som hade sin glansperiod under en tioårsperiod runt 1980.

I slutet på 60-talet ansåg en svensk statsvetare att ideologiernas grundvärderingar inte alls var lika starka som utgångspunkt för politiska beslut, Han fick anhängare runt om i världen och 1969 gav han ut en bok med titel – Ideologierna är döda. Förhoppningen om en ny världsordning att beslut skulle fattas utan att ideologiska grundvärden styrde blev inte verklighet utan ideologierna fick ny kraft in på 80-talet.

I samband med detta drev en av 1900-talets störste tänkare, enligt många, sin övertygelse om att Kosmopolitismen skulle vara det bästa för människan, alltså världsmedborgare. Samma princip som Konventionen om mänskliga rättigheter och revolutionernas mål.

Kapitalmarknaden avreglerades 1985 och i den vevan blev Liberalismen en överrock till de stora ideologiernas grundvärderingar men det var bara Friheten som upphöjdes. Både den personliga och den framträngande – Den fria marknaden. Från början var Liberalismens frihet också knutet till ett skyldighetstänkande; Din frihet får inte inskränkas utom om du inkräktar eller begränsar någon annans frihet.

Denna lilla bagatell tappades bort och i och med att liberalistiska värderingar la sig över alla västerländska demokratierna så var det sällan tal om dessa skyldigheter. Den fria marknaden fick absolut inte inskränkas. (Den fria marknaden vet, kan och har mycket bättre lösningar än det offentliga, även ofta när det gäller den högsta institutionen, parlamentet.

De högsta beslutsfattarna ser dock som en nödvändighet att skapa nya konventioner och avtal i FN regi, alla med samma intentioner och mål, att göra det bästa för mänskligheten och inte lämna vissa människor bakom sig.

Politiker på alla nivåer har fått sin politiska beslutsmakt kraftigt beskuren på senare år genom att den ekonomiska eliten knaprar till sig allt mer av den politiska makten. Detta medför i sin tur att demokratin försvagas runt om i världen där man har haft starka demokratier. I andra delar av världen har det alltid varit så att den ekonomiska eliten har styrt.

Vi lever idag i en tid när framtiden är mycket osäker på grund av att maktförhållanden har förändrats och därigenom kan medborgarna bara gissa sig till vad som kommer att hända. Tilltron till det politiska styret har minskat samtidigt som intresset för de politiska frågorna ökar med tiden i vissa länder. Den här motsättningen slår in en kil mellan nutid och framtid.

Den vill vi överbrygga.

tillbaka