Så här sammanfattar Demokratiutredningen sitt förslag
för Regeringens mål med demokratipolitiken
klicka här

Demokratiutredningens ”bortglömda” förslag om ”Folkmotion” , som upprörande nog inte kom med i Regeringens yrkande till Riksdagen, beskrivs så här;
– Utredningen föreslår bland annat att ett nytt mål för demokratipolitiken antas; ”en hållbar demokrati som kännetecknas av delaktighet och jämlikt inflytande”. För att uppnå målet föreslår utredningen att regeringen SKA vidta åtgärder inför och mellan valen som syftar till att öka den politiska jämlikheten.
Läs mer

Göteborgs-Posten skriver med forskarreferenser
– Hur mår vår demokrati – ,
läs här

Demokratiutredningen föreslog att en s.k. folkmotion införs till riksdagen och till landstings- och kommunfullmäktige. Det innebär att en enskild individ kan väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent (ca 70 000) av de röstberättigade ska det tas upp som en motion. Utredningen föreslår dessutom att en nationell demokratiportal upprättas där det ska vara möjligt att via nätet lämna och stödja folkmotioner och ta initiativ till lokala folkomröstningar. Detta skulle utveckla vår demokratiform underlättar initiativ till lokala folkomröstningar

Detta skulle i högsta grad öka möjligheterna till inflytande i de politiska processerna för gemene man,

Avskräckande exempel där demokratin inte har fungerat.

Vi har minst tre uppmärksammade exempel på när vår demokrati har fått backa för ekonomiska intressen och Riksdagens beslut kunde möjligen ha varit annorlunda om rätten till folkmotioner hade funnits;

1 Frihandelsavtalen, senast CETA, innehöll skrivningar om att stater inte fick fatta beslut som stred mot företags ekonomiska verksamhetsmål. I så fall skulle företag kunna stämma staten och ärendet avgöras i s. k. direktörsdomstolar.

2 En domstol i Sverige fastslog att privata skolor skulle få betrakta frågor om resultat, personaltäthet och lärarbehörigheter som affärshemligheter. De skulle vara undantagna från offentlighetsprincipen. Alltså ger man Aktiebolagslagen högre status än Grundlagen.

3 För några år sedan samlades EU,s finansministrar för att försöka ensa upp ländernas skattelagstiftningar mot möjligheterna till skatteflykt. Sverige gick emot den målsättning och ställde sig förmodligen därmed på skatteparadisländernas sida.

Det finns ingen anledning att vänta.
Folket måste ges mer makt i politiken.

Utredningen föreslog att en s.k. folkmotion införs till riksdagen och till landstingsfullmäktige. Det innebär att en enskild individ kan väcka ett förslag och om detta får stöd av en procent av de röstberättigade ska det tas upp som en motion. Utredningen föreslår dessutom att en nationell demokratiportal upprättas där det ska vara möjligt att via nätet lämna och stödja folkmotioner och ta initiativ till lokala folkomröstningar. Detta skulle utveckla vår demokratiform precis som Regeringen i allmänna ord beskriver sin vilja med folkets inflytande och medverkan.