– Our future society –

från 5 olika källor/pussel

Det underlättar om man klart kan se slutmålet. På en pusselkartongs framsida kan vi se slutresultatet för vårt arbete.
Där ser vi helheten, färg, nyanser och form på varje bit som ingår.
Men nu har vi ju fem pussel/källor för vårt grundmaterial

Det ser rörigt ut.

Hade vi inte helhetsbilden skulle det vara nästintill omöjligt

Kan vi lösa det om bara några ser helheten även om andra
bara ser varje bits färg,
form och nyans?

Underbart


En färgkombination i taget

Här har vi målet

Pusselbitarna 1-5 har gett oss grunden till hur det goda samhället kan byggas.

Nu har vi genom att välja bitar från fem pusslen lyckats skapa en bild av – Det goda samhället.
Vi har genom samarbete fått fram en gemensam Målbild.
Men vägen till målet är fortfarande lång.

Det finns en rad hinder att ta sig förbi, men det går om entusiasm och vilja finns och när målet är klart synligt.

Tänk att beslutsfattare över hela världen har förmågan att sätta sig över alla vardagens motsättningar, närma sig och omfamna fiender likaväl som vänner, och sluta gemensamma avtal som omfattar hela mänsklighetens framtid.

Nu har vi skaffat all kunskap vi behöver. Vad finns det mer att reda ut?
Är det så att den goda världen nu ligger öppen för oss på andra sidan sjön?
En viktig sak är att vi måste kunna simma eller använda båt för att komma dit.
Men det finns mer vi måste förstå och ta hänsyn till och foga in i pusslet för att få helhetsbilden som krävs för att få modellen användbar.

Utvecklingen kommer att fortsätta. Vi måste lära oss av vad vi har lyckats med och vad vi har misslyckats med. Forskning och vetenskap har gett oss så många nya kunskaper och ändå fortsätter vi att styra samhället efter tankegods som är skapade på 1800-talet.
Vi måste förstå mer om oss själva.
Alla måste få vara med i det hållbara samhällsbygget.
Alla pusselbitarna måste passas in på rätt plats annars förlorar vi helheten och står kvar på ruta 1.

Det mesta man vill uppnå kräver ansträngning.
Vem ska anstränga sig och hur mycket?
Förhållandet mellan politik, forskning och medborgarinflytande?

Detta har vi framför oss.
Nu ska vi skapa – Det goda samhället

Här kommer vi som unika personer in i sammanhanget. Hur vår hjärna påverkar oss på gott och ont i samspelet med andra ska jag nu lyfta fram i pusselbitarna 6 och 7. Om vi blir medvetna om detta ökar möjligheterna att vi tillsammans kan nå målet – En bättre värld

Vi har beteenden som vi är präglade av och dessutom omedvetna om som försvårar att uppnå gemensamma lösningar

Pusselbit 6 – vår oförmåga att tänka nytt

Pusselbit 7 – vad vi vet/inte vet om oss själva

Pusselbit 6 Det är nu som var och en måste försöka förstå , acceptera och handla utanför de hinder man själv utgör för att medverka till att lösa akuta problem tillsammans med andra människor. Alla är vi instängda i olika uppfattningar, åsiktskorridorer eller bubblor som våra närmaste och käraste försåg oss med från att vi var nyfödda. Främst under de första åren då vår hjärna växte och utvecklades som mest. Denna prägling skedde utan medvetenhet och aktiv vilja från de vuxna.

Som person måste man bli medveten om förstå sina egna hinder och begränsningar och tänka och agera bortom dessa, vår s k prägling.
Verkligheten i familjen vi föddes in i kanske var våldsbenägen, kärleksfull, religiös, auktoritär, konfliktundvikande, medkännande, egoistisk, dysfunktionell eller hade en klar politisk ideologisk inriktning.
Förhållandet eller stämningen inom ”trygghetszonen” tog barnet till sig som att ”det är så här livet fungerar”. Denna prägling följer nästan alltid med barnet genom hela uppväxten och in i vuxenlivet. Den styr oss och vi följer med. Acceptera detta och du kan få förståelse och acceptans för andras åsikter och därigenom större chans att arbeta mot ett gemensamt mål. Du kan få en verklighetsbild mindre låst av din prägling.
Pusselbit 6 Dunedinstudien sid 2-3, personlighet, personlig utveckling

När man deltar i ett förändringsarbete finns det ett stort antal yttre svårigheter och hinder vi måste ta oss förbi och det förnekar vi inte.
Att vi däremot har hinder inom oss som vi dessutom inte känner till, vill vi nog inte gå med på.
Ägnar jag kraft och energi på att försöka förneka dessa obekväma tankar, är jag nog inte precis den bästa kraften i processen

Pusselbit 7 Juharifönstret läs mer

Vem ska bestämma om framtiden

Pusselbitarna 8-10 beskriver hur vi, politiker och forskare kan delta i förändringsarbetet och vilket ansvar var och en bör ha

Nu när vi vet att vår hjärna ibland mer hindrar än hjälper oss för att skapa det bästa av de möjligheter som erbjuds i samarbete med andra, måste vi fundera på hur arbete och ansvar ska fördelas mellan forskning, politiker och folket

Pusselbit 8

Forskning och vetenskap är det som kan visa oss den bästa vägen in i framtiden och också beskriva vad tidigare beslut fick för konsekvenser.
Politikerna måste lyssna på och samarbeta med forskare.
Det ligger i allas intresse att få en så bra framtid som möjligt.

Forskningen har fått allt mindre utrymme i beslutsprocessen.
Den ekonomiska eliten har köpt eller tvingat till sig alltmer av den politiska makten.
Ett mål måste vara att ge forskningen en starkare ställning när framtiden ska utformas

Pusselbit 9

Politikerna är de som verkställer dina uppdrag .
Då måste de lyssna på dig så ofta som möjligt.
Hur ska de annars veta vad Du vill

Tänker politikerna på landets bästa?
Berättar politiker sanningen?
Fattar politikerna rätt beslut?

Samarbete är ett högre mål än konflikt
Politiker måste lära sig att diskutera utan låsningar.

Pusselbit 10

Folket – är en mycket viktig del i processen.
Vi är politikernas uppdragsgivare och vi vägleder deras arbete.
De ska lyssna på oss inte bara vart fjärde år.
I vår uppgift ingår också att ge råd och stöd.


All offentlig makt utgår från folket men är våra möjligheter bästa tänkbara?

Är du viktig för politikerna?
Vill de veta vad du tycker
också mellan valen?

Väljarnas förakt och misstro mot politiker har ökat enligt valundersökningar

Pusselbit 8 Forskningen Hur stor plats får orättvisor ta?

Det största forskningsprojekt som genomförts om orättvisornas orsaker och som är allmänt accepterad inom forskarvärlden pekar på att kapitalismen har en inbyggd mekanism som vidgar samhällsklyftorna och därför måste regleras betydligt hårdare.
En annan viktig orsak är politiska beslut och de politiska ideologierna,

Läs mer! Klicka här

Pusselbit 9
Politiker fortsätter med sitt maktspel och ser inte landets-, folkets- eller mänsklighetens bästa, som sin första prioritering.
Ideologierna, som de är präglade med, låser fast dem och omöjliggör att vidga synfältet utanför skygglapparna.
Vår politiska struktur gynnar inte heller långsiktighet.
Läs mer om en föregångsmodell som lika gärna kan tillämpas i Sverige klicka här

Pusselbit 10 Folket
All offentlig makt utgår från folket. Grundlagen, Regeringsformen 1 KAP, 1 §.
Demokratiutredningen lämnade 2016 ett förslag till Regeringen.
Där framhålls betydelsen av att ge medborgarna större inflytande och insyn i den politiska beslutsprocessen.
Där fanns ett förslag om ”Folkmotion” som Regeringen inte sände vidare till Riksdagen.
Denna ”Folkmotion” var ett av de viktigaste förslagen, enligt min åsikt.
klicka här för mer information

Slutligen vill jag bara föra fram ett skräckexempel på hur hjärnan stänger av all logik. Flat Earth Society verkade för att presentera och sprida sin teori om en platt jord och att solen kretsar kring jorden. Rörelsen startade sin verksamhet 1956 och upphörde 2001 i samband med att ”eldsjälen” dog, men därefter bildades olika grupper som fortfarande bedriver verksamhet i gruppens anda.
Här ser vi en grupp som har en ”ideologi”, som är helt emot dagens kunskapsläge. Att i slutet av 1900-talet hävda detta måste ha betytt att utsätta sig för omgivningens spott och spe, åtminstone.
Vad drev dessa personer att hålla fast vid en grupp med så extrema åsikter??
Forskarna ger svaret; Enbart av anledningen av tillhörighet och risken att annars hamna i kylan. Vid anslutning till gruppen måste personer ha varit oerhört vilsna och helt plötsligt kom de in i värmen genom den här gruppen.

En lögn kan alltså göras till sanning med priset av tillhörighet i ett sammanhang. Genom att upprepas så blir den så småningom till en sanning.
Denna ideologi uppstod under senare delen av 1800-talet, ungefär samtidigt som många av våra politiska ideologier skapades. Produkter av sin tid, naturligtvis, men det finns all anledning att tänka nytt med forskningens hjälp


Att förändra tänkesättet i politiken så att besluten blir mer långsiktiga och hållbara är möjligt och nödvändigt. Det kräver dock att målbilden är gemensam och
att alla de 10 pusselbitarna får sin plats i tanke och handling
Återigen – Nya Zeeland är på god väg mot framtiden

Sammanfattning – Ideologier, politiska beslut och orättvisor, människors prägling som för politiker handlar bl a om de politiska ideologierna, där konflikter och motsättningar finns inbyggda, gör att vi människor är oförmögna att fatta beslut som ska leda oss till framtiden.
De besluten klarar inte politikerna i praktiken.
I teorin har de skapat dessa fantastiska globala avtal och konventioner som borde vara ett absolut tvång att ta med i alla politiska beslut
Kanske borde det vara reglerat så som förhållandet mellan långivare och låntagare.
Fattar ett land beslut som inte uppfyller dessa avtal, så blir det inskränkningar i den nationella suveräniteten. Vilken instans skulle vara högsta domare i frågan?
Bara genom vilja till samarbete och acceptans kan den goda världen byggas.

Nya Zeeland kan och då kan Sverige också! Eller kan vi inte??????

Gå nu tillbaka till röstningssidan så att du kan ge din åsikt om hur Sverige uppfyller kriterierna för Det goda samhället. klicka här.