Det hållbara samhället

Vi söker efter en bild av –Samhället vi strävar efter.
Detta ska vi pussla ihop utifrån 5 politiskt globalt fastställda mål.
De utgår ifrån människors rättigheter och miljöns behov för att visa oss hur samhället ska se ut 2030.
Pusselbitarna 1-5 ger oss grunden till hur det goda samhället kan byggas.

Nu har all världens politiker angivit målet för hur – Det goda samhället – ska utformas. Tänk att beslutsfattare över hela världen har förmågan att sätta sig över alla vardagens motsättningar, närma sig och omfamna fiender likaväl som vänner,
och sluta gemensamma avtal som omfattar hela mänsklighetens framtid.

Pusselbit 6:
Alla har vi präglats på olika sätt, speciellt under våra första levnadsår, då hjärnan utvecklas mest.
Denna prägling ger oss vår ”världsbild”.

För nästan alla av oss hänger denna prägling med oss hela uppväxten och resten av vårt vuxna liv. Den låser fast oss i bubblor, åsiktskorridorer och gör att många av oss helt omedvetet värjer oss mot nytänkande. En klar brist överhuvudtaget och speciellt i beslutande miljöer.

Som person måste man bli medveten om förstå sina egna hinder och begränsningar och tänka och agera bortom dessa, vår s. k. prägling.
Verkligheten i familjen vi föddes in i kanske var våldsbenägen, kärleksfull, religiös, auktoritär, konfliktundvikande, medkännande, egoistisk, dysfunktionell eller hade en klar politisk ideologisk inriktning.

Förhållandet eller ”stämningen inom trygghetszonen” tog barnet till sig som att ”det är så här livet fungerar”. Denna prägling följer nästan alltid med barnet genom hela uppväxten och in i vuxenlivet. Den styr oss och vi följer med. Acceptera detta om dig själv och du kan få större förståelse och acceptans för andras åsikter och därigenom ökar chansen att arbeta mot ett gemensamt mål. Du kan få en verklighetsbild mindre låst av din prägling.
Dunedinstudien Klicka här

Pusselbit 7
Vi kan se oss själva i detalj, om vi ställer oss framför en spegel, och korrigera detaljer som vi inte tycker om.
I samarbetssituationer bör vi inse att det finns vissa delar av vår personlighet som är dold för oss själva men synlig för andra . Tyvärr så måste vi försöka bli medvetna om detta för att vara med och skapa en gemensam målbild.

Modellen beskriver hur öppenheten i mellanmänsklig kommunikation ökar när vi både är tydliga och lyhörda mot varandra och minskar när vi inte är det. Att ge varandra feedback är en viktig process i allt samarbete. Genom att kunna ta emot feedback, vara lyhörd, får jag reda på hur andra uppfattar mig och mitt agerande. Genom att kunna vara tydlig och exponera mig själv, ger jag andra möjlighet att få kunskap om mig.

Joharifönstret är en fyrfältstabell, som ett fönster. länk

Vägen till det goda samhället

Nu när vi vet att vår hjärna ibland mer hindrar än hjälper oss för att skapa det bästa av de möjligheter som erbjuds i samarbete med andra, måste vi fundera på hur arbetsuppgifter och ansvar ska fördelas mellan forskning, politiker och folket

Vem ska besluta om mänsklighetens framtid? Är det självklart att politiker ska ha oinskränkt makt utan ansvar? Hur fungerar demokratin? Vad spelar forskares kunskap för roll?

Pusselbit 8 
Forskningen

Det största forskningsprojekt som genomförts om orättvisornas orsaker och som är allmänt accepterad inom forskarvärlden pekar på att kapitalismen har en inbyggd mekanism som vidgar samhällsklyftorna och därför måste regleras betydligt hårdare.
Andra avgörande orsaker är politiska beslut och de politiska ideologierna.

Läs mer  Klicka här

Pusselbit 9
Politiker

Politiker fortsätter med sitt maktspel och ser inte landets-, folkets- eller mänsklighetens bästa, som sin första prioritering.
Ideologierna, som de är präglade med, låser fast dem och omöjliggör att de vidga synfältet utanför skygglapparna.
Vår politiska struktur gynnar inte heller långsiktighet.
Läs mer om en föregångsmodell som lika gärna kan tillämpas i Sverige  klicka här

Pusselbit 10 
Folket

Folket – All offentlig makt utgår från folket. Grundlagen, Regeringsformen 1 KAP, 1 §.
Demokratiutredningen lämnade 2016 ett förslag till Regeringen.
Där framhålls betydelsen av att ge medborgarna större inflytande och insyn i den politiska beslutsprocessen mellan de ordinarie valen.
Där fanns ett förslag om ”Folkmotion” som Regeringen inte sände vidare till Riksdagen.
Denna ”Folkmotion” var ett av de viktigaste förslagen till utveckling av demokratin, enligt min åsikt.
klicka här för mer information

Konkret handlingslista för att nå det goda samhället

Det  goda samhället måste ha sin grund i de värden som framhålls i konventionerna om mänskliga rättigheter, om biologisk mångfald och om barns rättigheter. Likaså måste Agenda 2030 och Parisavtalet fogas in i grundförutsättningarna eftersom de bygger på att planeten med alla dess livsformer mår ska ha bästa livsmiljöer.

Prioritet ett i västvärlden i alla beslut har varit och är ekonomisk tillväxt måste ett ekonomiskt system, som bygger på andra värden införas. Ingen ska behöva leva under en skälig levnadsnivå och man ska hålla sig inom de resurser som planeten har att erbjuda oss (de planetära gränserna). Ingen ska särbehandlas.

Vägen mot en bättre framtid kan endast ske med stöd av vetenskap och beprövad erfarenhet. Kraftfulla och omedelbara insatser som motverkar klimatförändringarna ska  ske på ett fredligt sätt och inte ha bindningar vare sig till politik eller religion.

Vår enda möjlighet är att förändra de föråldrade system, ekonomiska, politiska och demokratiska, som styr utvecklingen idag. Medborgarrättsrörelser måste bildas och dessa måste få ett så starkt stöd att de i opinionen kan utmana de befintliga partierna för en förändring av de befintliga systemen i respektive länder och globalt.

En rörelse som ger medlemmarna en känsla av trygghet, tillit och tilltro  genom att i all verksamhet praktiskt tillämpa insyn, delaktighet och medbestämmande.

Detta kräver att vi alla försöker att ta till oss, acceptera och använda nya tankar. En svår uppgift som du kan komma i kontakt med när vi beskriver vad som måste göras, hur och varför.

Grunder för det goda samhället – med övertygelsen om att planetens bästa är vårt bästa.
All verksamhet måste i alla beslut vila på:

5 grundpelare

– 1-  Mänskliga rättigheter 
Nästan alla FN-länder ratificerade konventionen och lovade samtidigt att följa den. Olika länder införde olika delar av den i sina grundlagar och har tillämpat den på olika sätt genom åren. Konventionen har därigenom fått stark kritik när det i själva verket är ländernas suveränitet som har avgjort tillämpningen i sina lagstiftningar.

– 2- Barns rättigheter, fortfarande har en del länder inte ratificerat konventionen, USA t. ex. Infördes som svensk lag 1.1.2020

– 3- Biologisk mångfald   som omfattar alla livsformer på samma sätt.
Konventionen ska leda till att den biologiska mångfalden bevaras och används på ett hållbart sätt samtidigt som vinster vid användning av genetiska resurser fördelas på ett rättvist sätt.
Sverige undertecknade konventionen år 1993, samma år som den antogs av EU och har sedan 2010 införlivat konventionens mål i Sveriges miljömålsarbete.

– 4 –  Agenda 2030 Globala målen – (innehåller också att bekämpa klimatförändringarna)         
 Innehåller alla punkter i de tre konventionerna men utspridda över de flesta målområdena 
Världen jobbar på för att ställa om  till ett ekologiskt hållbart samhälle till år 2030.

Bara en helhetssyn kan ge hållbara lösningar.

– 5- Parisavtalet är det rättesnöre som världens länder har förbundit sig att uppfylla för att hålla klimatförändringarna på en nivå som kan ge en behaglig framtid.

För att nå den situation vi önskar att leva i måste vi också införa;

– 6- Munken, Ekonomiskt system med andra utgångspunkter. (Både Agendas hållbarhetsmål och visionen om Allmänningar ingår i modellen”.

– Omformulering av ekonomiska mål
Munkekonomin flyttar tyngdpunkten bort från BNP-tillväxt som det högprioriterade ekonomiska målet. Istället sätter den upp mål som prioriterar mänskligt välbefinnande och planetarisk hälsa, vilket ger människor möjlighet att ha inflytande över den typ av ekonomi som tjänar deras behov men även det lokala behovet.

Hur kan vi skapa en färdplan framåt där dessa tre viktiga delar blir naturliga i beslutsprocesser: Kombinationen av allmänningar, Munkekonomi, globala mål (Agenda 2030) och mänskliga rättigheter? Läs mer

– 7 –  Allmänningar
 -Elinor Ostrom, statsvetare vid Indiana University, fick Nobelpriset 2009 för sin forskning som bevisade vikten av allmänningar runt om i världen. Hennes arbete med att undersöka hur samhällen samarbetar för att dela resurser leder till kärnan i dagens debatter om resursanvändning, den offentliga sfären och planetens framtid. Hon är den första kvinnan som tilldelats Nobel i ekonomi. Läs mer här

I beslutsprocessen måste det vara självklart att nedborgare och forskare aktivt deltar.

– 8 – Medborgarforum
är en organisationsform som kan vända tilltron till att en omställning till ett ekologiskt hållbart samhälle är möjlig.  En rörelse som bygger på tillit och tilltro och har en väl utvecklad form av medbestämmanderätt så att varje medlem känner att insyn, delaktighet och personligt engagemang kan omsätts i praktiken.  klicka här

– 9 – Forskning och beprövad erfarenhet

A) Forskning är nyckel för att låsa upp dörren till framtiden. Forskningen står för kunskap och fakta.
här

B) beprövad erfarenhet
Många beslut som fattas världen över är inte grundade i vetenskap och beprövad erfarenhet. Oavsett styrelseskick märker man detta genom att sakfrågan får stå tillbaka för andra intressen.     här

Opinionsbildning och informationsdelning är media oumbärlig.

– 10 – Media

Jim Skea, IPPC.s nye ordförande: ”Att man försäkrar sig om att folk känner att de är del av beslutsfattandet, att de förstår vilka risker vi kan undvika, det är absolut avgörande. ”
En opinion kan bara skapas om media ställer sig bakom ett projekt klicka här

FYRA FRAMTIDSSCENARIOR

vilka beror på vad vi kräver av våra ledare

I sin senaste bok, ”Four futures – Life after capitalism”, tar Peter Frase itu med den brännande frågan om klimatförändringen och hur vi bör hantera den. Han presenterar fyra olika framtidsscenarier, vart och ett med betydande samhällsförändringar.

2 är möjligen acceptabla i Det goda livet

2 är katastrofala i ett gott samhälle

Klicka här

Sammanfattning

Ideologier, politiska beslut och människors egenskaper och prägling gör att vi är oförmögna att fatta beslut som ska leda oss till en bekväm framtid.
De beslut som krävs klarar inte politikerna i praktiken.
I teorin har de skapat dessa fantastiska globala avtal och konventioner som borde vara ett absolut tvång att ta med i alla politiska beslut
Kanske borde det vara reglerat så som förhållandet mellan långivare och låntagare.
Fattar ett land beslut som inte uppfyller dessa avtal, så blir det inskränkningar i den nationella suveräniteten. Vilken instans skulle vara högsta domare i frågan?
Bara genom att se helheten vi lever i och ha viljan till samarbete kan den goda världen byggas.

Slutsats

Målet måste vara att ska skapa en global rörelse som ger medlemmarna en känsla av trygghet,
tillit och tilltro genom att i all verksamhet praktiskt tillämpa insyn, delaktighet och medbestämmande.

Detta ska leda till att rörelsen blir så stark att den kan förändra opinionsläget så att det går att rubba de system som idag hindrar framsteg. De blockerar framsteg genom att de har sin utgångspunkt i samhällssystem där orättvisor var en naturlig del.
De som upprätthåller de ekonomiska och politiska strukturerna är mottagliga för att de behöver nyskapas. Det demokratiska systemet innebär en grund för splittring av medborgarna i olika grupperingar och detta är oförenligt med att lösa de hotande gränslösa ödesfrågor vi står inför  Det ekonomiska systemet är dessutom skapat på svag vetenskaplig grund.

Att förändra tänkesättet i politiken så att besluten blir mer långsiktiga och hållbara är möjligt och nödvändigt. Det kräver dock att målbilden är gemensam och att alla de10 pusselbitarna får sin plats i tanke och handling

Återigen – Nya Zeeland kunde införa nytänkande om BNP.
Alla andra kan också men bristen på politisk vilja och engagemang hindrar oss andra att gå i rätt riktning